16 december 2017
Börja orientera?

Vill du prova orientering men vet inte hur du skall komma igång?
Funderar du på hur det här med karta och kompass fungerar?
Undrar du hur man kommer i kontakt med en orienteringsklubb eller hur man anmäler sig till en tävling?
Då har du kommit rätt!

Vart vänder jag mig om jag vill prova det här med orientering och lära mig använda karta och kompass?
Då föreslår vi att du tar kontakt med någon ur Rekryteringskommittén. De anordnar vanligen kurser under vår och höst. Du kan också titta i vårt aktivitetsprogram och dyka upp vid Kinnerstugan en tisdagskväll, som normalt är vår kväll för klubbträningar.

Vad går sporten orientering egentligen ut på?
Om du tävlar i orientering gäller det vanligtvis att ta sig en bana från start - triangeln på kartan nedan - till mål - dubbelcirkeln - via ett antal kontrollpunkter - vanliga cirklar - som skall besökas i en given ordning, så fort du kan. Till din hjälp har du en karta där start, kontrollpunkter och mål finns markerade. För att avgöra vilken väg som du snabbast kan ta dig fram på mellan kontrollerna måste du, förutom att kunna springa fort, även kunna tolka kartans symboler - karttecknen. Dessutom måste du kunna översätta kartan till verkligheten och tvärtom. Alltså: du måste kunna orientera dig.

Helg utan Älg 2009-11-07 D10 

I terrängen markeras kontrollpunkterna med orange-vita skärmar och för att bevisa att du faktiskt varit vid alla kontrollpunkter, i rätt ordning, stämplar du vid kontrollerna. Idag sker det oftast genom att du har med dig en SportIdent-pinne som innehåller ett chip. Vid varje kontroll stoppar du ner pinnen i en elektronisk stämplingsenhet och då registrerar pinnen kontrollens nummer och tidpunkten för stämplingen. När du kommer i mål läses innehållet i pinnen och på så sätt kan man dels kontrollera att rätt kontroller besökts i rätt ordning och även hur lång tid det tagit mellan varje kontroll. Har du ingen egen Sportident-pinne går det oftast att låna på träningar och tävlingar.

Nu är det troligen inte bara de kontroller just du skall besöka som finns utplacerade så hur vet du då att du är vid rätt kontroll? Jo, när du startar får du, förutom kartan, en så kallad kontrolldefinition som dels anger en unik kod för kontrollpunkten (samma kod som anges på definitionen finns vid skärmen i terrängen), dels noggrant beskriver var kontrollen är belägen. Definitionen anger t.ex. vad det är för föremål som utgör kontrollpunkten, storleken på föremålet och på vilken sida om föremålet kontrollen sitter. I många fall är definitionen även tryckt på kartan. Definitionens symboler är som ett eget språk och även dem behöver du kunna tolka. Här ser du den definition som gäller för banan ovan. För t.ex. kontroll 1 gäller att kontrollföremålet är en höjd, skärmen sitter på östra sidan av höjden och kontrollens kod är 95.

Helg utan Älg 2009-11-07 D10

Men, tävlar alla mot alla?
Nej, på vanliga tävlingar finns det en klassindelning baserat på din ålder och du anmäler dig till dam (D) eller herr (H) och en viss åldersgrupp. Upp till 10 år tävlar man i D10 eller H10. Från 11 till 20 år tävlar man i klasser som är indelade i tvåårsintervall: 11-12 år, 13-14 år, ... 19-20 år. Sen byter man till klassen 21 där man tävlar till dess man är 34 år. Från och med 35 år och uppåt är klasserna indelade i 5-årsintervall: 35, 40, 45 o.s.v. Till exempel springer man klassen D10 om man är dam och max. 10 år. Från och med det år man fyller 11 kommer man att tävla i D12.

Förutom de vanliga klasserna kan det på vissa tävlingar t.ex. finnas elitklasser (D18E, H18E, D20E, H20E, D21E, H21E). Andra klassindelningar förekommer också.

Till tävlingsklasser är det normala att du anmäler dig i förväg för att arrangörerna skall kunna lotta din starttid. Men, nu behöver du faktiskt inte anmäla dig till en tävlingsklass. På de flesta tävlingar finns även öppna motionsklasser av varierande längd och svårighetsgrad. Till dem kan du anmäla dig i förväg eller på plats. Här väljer du själv, oavsett ålder eller kön, den längd och svårighetsgrad som passar dig. För de nybörjare som behöver hjälp runt sin bana finns inskolnings- och utvecklingsklasser, där t.ex. en ledare eller förälder tillåts följa med.

OK, så hur anmäler jag mig till en tävling då?
Det finns ett anmälningssystem som heter Eventor där alla tävlingar som arrangeras finns upplagda. Genom att söka i tävlingskalendern hittar du information om när och var olika tävlingar genomförs. För att du skall kunna anmäla dig måste du dock ha ett inloggningskonto som du får när du blir medlem i en orienteringsklubb. Därefter får du de uppgifter du behöver för att logga in och anmäla dig. Är du osäker på hur du skall göra kan du också be någon i Rekryteringskommittén om hjälp. Om du vill springa en så kallad öppen motionsklass kan du anmäla dig på plats, på tävlingsdagen.

Springer man alltid själv?
Det beror faktiskt på typ av tävling. Det finns en uppsjö olika tävlingsformer som t.ex. stafetter eller tävlingar då man t.ex. springer i par.

Men hur vet jag vad som gäller för den tävling jag skulle kunna tänka mig att delta på?
Varje tävling har en tävlingsinbjudan. I en sådan finns information om när och var tävlingen går, vilka klasser man kan välja bland, banlängder och en massa annat smått och gott. Så här kan en inbjudan för en större tävling se ut: Inbjudan 3-dagars 2012.

So far, so good men jag läser om långdistans, medeldistans, sprint och ... Vad är det?
Jo, så här ligger det till i stora drag.
Långdistans är "vanlig skogsorientering" med fokus på kartläsning och fysisk styrka. Beroende på din ålder anpassas banan efter förväntad kartläsningsförmåga och fysisk förmåga, vilket testas genom t.ex. längden på banan och terrängens beskaffenhet.
Medeldistans brukar också genomföras i skog men här ligger fokus snarare på intensiv kartläsning i det man kallar "tekniskt krävande terräng" och att du skall kunna koncentrera dig under hela loppet. Banlängderna är därför (mycket) kortare än vid långdistans. Däremot brukar banorna vara svårare.
Sprintdistans kännetecknas av intensiv kartläsning eftersom vägvalsplaneringen sker i mycket hög fart. Så, orienteringen i sig är oftast inte så svår utan svårigheten ligger i att tjäna sekunder på smarta vägval. Banorna är mycket korta och man springer kanske inte längre än c:a 15 minuter. För att löphastigheten skall kunna hållas hög arrangeras sprinttävlingar ofta i park- och stadsmiljö med små eller inga inslag av skogslöpning.
De som nämnts här är inte de enda typerna och du kan hitta mer information om var och en genom att läsa om det som kallas distansernas särarter.

Finns det något ställe där informationen för tävlande finns samlad?
Jajamänsan.Är du nybörjare kan du besöka www.orientering.se. Där finns en hel del information som rör det här med att prova orientering och att träna och tävla.Vill du veta mer kan du t.ex. gå till Svenska orienteringsförbundets hemsida där du hittar ännu mer om att träna och tävla samt en massa annan information.

Uppdaterades den 29 augusti 2016